Lymfsystemet har som uppgift att transportera slaggprodukter, gifter, foderöverskott, fett etc ut från kroppen. Partiklarna flödar med lymfvätskan, mot gravitationskrafterna och utan egen pump, till de lymfstationer; dvs ansamlingar av lymfnoder; som finns på ett antal ställen i kroppen. Lymfnoderna renar lymfvätskan från skräpet, skjutsar skräpet ut ur kroppen via urin, avföring och svett, och går sedan åter till sin uppgift att hämta upp nytt slagg. Lymfsystemet är tätt sammanlänkat med immunförsvaret, och det är viktigt för hästens hälsa att lymfsystemet fungerar som det ska.

​

Det finns ett stort antal orsaker till att hästen behöver hjälp med att hålla lymfvätskans flöde öppet, dvs att vårt sätt att hålla hästen och dess omgivning orsakar att flödet blir trögare. De vanligaste orsakerna är (utan inbördes prioritering):

​

• Utrustning

• Stress

• Foder

• Brist på rörelse

• Spänningar

 

Eftersom vi använder våra hästar på ett sätt som de inte är avsedda för, påverkar vi systemet på ett inte alltid positivt sätt. Ovan nämnda exempel kan orsaka att lymfvätskan flödar väldigt mycket trögare än vad den är avsedd att göra, och delvis också blir igenkorkad, så att flödet stannar av. När det händer bildas depåer av lymfvätska, full av slagg, som antingen bullar ut som "limpor" på olika ställen av hästens kropp, eller som, om flödesmöjligheterna mellan hud och fascia är helt stängda, trycker inåt i hästens kropp.

​

På många hästar kan man se dessa depåer väldigt tydligt. De är ett tecken på att lymfvätskan flödar trögt. Vi tror ofta att hästen är fet, och så kan också vara fallet, men ofta är det vi ser till stor del depåer av lymfvätska, inklusive allt möjligt skräp som ska ut ur hästens kropp.

​

Andra hästar kan vara extremt spända, och till exempel inte tycka om när man borstar dem eller tar på dem. När man känner på dem är de stenhårda, och huden går inte alls att förflytta om man försiktigt försöker röra den fram och tillbaka, eller så går den bara att flytta litegrann. Hos dessa hästar är det hud och fascia som inte vill "släppa" varandra. Det känns som ett pansar runt hela kroppen. När dessa hästars lymfsystem blir trögt kommer depåerna att trycka inåt, eftersom hud och fascia sitter som en rustning kring hela hästens kropp. Depåerna trycker i sin tur mot inre organ, och skapar stort obehag eller smärta hos hästen.

​

Som tidigare nämnts har lymfsystemet ingen egen pump som ser till att vätskan flödar. Den naturliga orsaken till att flödet fungerar är kontinuerlig rörelse hos hästen. När hästen rör sig, och när hästens hovar får arbeta mot marken, hålls flödet igång. När vi begränsar hästens möjligheter till kontinuerlig rörelse och även begränsar hovens kontakt med marken, blir även lymfsystemets flöde begränsat. Se även ovan nämnda orsaker till att flödet kan bli trögt.

​

När man ger hästen lymfmassage, eller lymfdränage, öppnar man upp kanalerna, så att lymfvätskan kan börja flöda bättre. Man öppnar lymfstationerna på fyra olika ställen på varje sida av hästens kropp. Detta är något alla kan lära sig ganska snabbt, och som kan behöva göras varje dag för att hålla lymfsystemet öppet. Det är enkelt och inte särskilt tidskrävande, och ger otroligt mycket bättre resultat av en lymfmassage. En helkroppsmassage är något man behöver utbilda sig för att utföra på ett säkert sätt. Syftet är även där att öppna upp för flödet, bl a mellan hud och fascia. 

​

När man öppnar lymfstationerna eller ger hästen lymfmassage kan hästen ta emot det på olika sätt. Det känns i hästens kropp när systemet börjar komma igång, och det är ofta en känsla som är ovan för hästen. Reaktionerna är ofta positiva och hästen njuter av att känna trycket i depåerna minska. Men det kan också bli för mycket för hästen, som då kan reagera med att t ex spänna sig, slå med framben eller bakben, vandra, lägga öronen bakåt, hugga i luften eller på andra sätt visa sitt missnöje. Många gånger ger hästen väldigt subtila signaler, och behandlaren behöver kunna läsa den minsta förändring i t ex hästens blick, och när hästen säger ifrån är det väldigt viktigt att pausa, eller att avsluta det man just då gör. Om man fortsätter, trots hästens motvilja, kommer det istället att skapa spänningar hos hästen, och behandlingen får motsatt effekt. 

​

Allting sker alltså i nuet, och det går inte att förutse ett resultat av behandlingen. Intressant är att det ändå alltid sker positiva förändringar, antingen synliga i hästens kropp, upplevda i hästens beteende eller genom känslan när man rider eller hanterar hästen efter en serie av behandlingar.

​

Lymfmassage är ingen quick-fix. Ofta ser eller märker man resultat efter bara ett fåtal behandlingar, men det kan krävas långt mer innan man har ett hållbart resultat. Det kräver ett engagemang av den som hanterar hästen på daglig basis, och det kräver upprepade behandlingar av en utbildad hästlymfmassör. Det är dock alltid värt det, för hästen. Oftast är det också värt det för hästens människa, som ser resultat, eller känner att hästen mår bättre på en rad olika sätt. 

Det finns tillfällen när man bör avvakta med lymfmassage:

• Vid feber

• Vid infektioner

• Vid behandling med antibiotika

• Vid dräktighet före dygn 90

• Vid akut lymfangit med feber

• Vid hjärtproblem, eller misstanke om hjärtproblem

• Under de tre första dagarna efter vaccination

​

Dagen för en lymfmassagebehandling:

Samma dag som din häst får lymfmassage bör den vila från arbete. Det är viktigt att hästen har tillgång till friskt vatten, både före och efter behandlingen. När behandlingen påbörjas behöver hästen vara torr och ren.

​

Om du är nyfiken på vad lymfmassage skulle kunna göra för dig och din häst är du välkommen att boka in en behandling (eller flera) genom att ringa eller maila mig!

​

Nedan ser du några exempel på resultat efter enbart en eller ett fåtal behandlingar med lymfmassage.

​